Oj! Vad kul det är!

Som ni märkt har helgen gått o bloggandet har upphört, eller uteblivit. Allt detta för att jag varit i närvaro o försökt att delta på bästa sätt.

Så detta är endast en kort intro till vad som sedan ska komma. Det enda jag med säkerhet kan säga är att jag är på helt rätt ställe, och fastän jag "bara" är en ettåring får jag ut enormt av att vars här.

Så, ni klassisar, kompisar etc som stannat hemma, ni missar något.

Men jag för gärna vidare, och nätverkande är en av mina bästa grenar.

Så, ge mig en sovmorgon i morgon, måndag, och sedan kommer min sammanfattning, med bilder,texter etc.

Oj, det blev en lång dag!

Så är jag då äntligen på väg och igång!


Dagen började tidigt i Göteborg, men den bussresa, som alltid och med en snabb och underlättande incheckning på Landvetter. Norweigan finns nu med på min lista av bra lågprisbolag som jag gärna kommer åka mer med. Det är nog första gången som kaptenen meddelat att vi landar 10 min INNAN utsatt tid.


Väl på flygplatsen i Rom började min förvirring när jag skulle leta upp skylten med föraren som skulle ta mig till Konferensen. Hittade tillslut en chaufför som turligt nog talade engelska och som verkade lika förvirrad som jag. Och plötsligt samlades de kring mig, den ena psykosyntesaren efter den andra. Italienskor och Skandinaver, och de flesta från Göteborg, visade det sig. Jag undrade ju genast varför jag inte sett dem förut och svaret kom...Psykosyntesinstitutet var de som alla presenterade sig ifrån. Jag sa HumaNova, student, första året, och blev välkomnad med inkluderande öppna armar.
Men var var alla Terapeuter/Coacher från HumaNova?


Jag visste ju att några skulle vara där, Mats, Gertrud, Gunnel, men alla andra då? Jaja! Jag får spela med de kort jag fått.

Taxiresan gick genom nyupptäckande, italienskt landskap, och jag blev kär. En blandning av Sverige och Egypten. Höbalar OCH palmer...och underbar värme.


Väl på plats blev det raskt att bege sig till "Kyrkan". 550 deltagare var fler än Auditoriet kunde ta, så vi är nu indelade i 2 grupper, och jag fick börja med att titta på storbildskärm i "Kyrkan". Lugnt, varmt och dålig upplösning om du vill fotografera...det som pågår i Auditoriet vill säga.

 Jag måste erkänna att hungern tagit mig lite vid detta laget, men Molly Young Brown gjorde ändå djup intryck på mig med sin föreläsning om hur vi är i förändringens tid och att i det nya, pykosyntesiska som pågår kan delas in i tre dimensioner, den första Aktivism och att vi på ett eller annat sätt försöker påverka utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle/tidsålder genom de aktioner som pågår i världen, allt från Arabiska våren till Wall Streetaktivism. Den andra dimensionen ligger i det lagstiftande, där konstitutioner och regeringar i vissa länder, lagt in lagstiftning där naturen och Moder Jord har fått lita värde med tex människorna. Den tredje dimensionen är den transpersonella interpersonella där vi genom vår kärlek och medmänsklighet gentemot varandra förändrar världen till det bättre. Så Molly Young Brown är ett namn att kolla upp närmare, och det är nu jag inser att jag ska lyssna ännu mer uppmärksamt och komma ihåg de namn jag hör... och kolla upp den litteratur som finns... och läsa sen.

Något som behöver nämnas i denna dags blogg innan jag går och knyter mig är den ledsna känsla jag fick i hjärtat när jag insåg hur Schengen än en gång fått mig förbannad. Ett gäng från Nairobi skulle ha varit med på konferensen, ett projekt som pågår i Kenya, men Italien gav inte gänget visum utan de fick stanna hemma. Grrrr! Det är ju som det är och jag för försöka möta med kärlek, för de vet ju inte bättre. Några få hade ändå anlänt och de italienare som deltar i projektet fick dansa istället för de kenyaner som var meningen skulle vara där.

Innan middagen gick vi ut på en stor gräsplan och gjorde en rit för att hälsa sommarsolståndet. Härligt med lite utomhus och att få hälsa på deltagare och se varandra i ögonen. Och där var de, HumaNova-personerna, jag de jag nämnde tidigare för några andra har jag inte sprungit på än.

Just nu hänger det ett helt gäng med underbara ord på vägen mot en bättre värld. I olika färger och med olika nationaliteter. I förening tillsammans. Insieme!

Snart åker jag!!

Och så var det då snart dags! Jag har inte packat än, fastän resfebern river i mig. Jag är lite nervös, men mest förväntansfull.

Det har gått några veckor sedan skolan slutade och jag har hunnit landa lite, men även börja sakna. Min fina vänner, att vara i ett sammanhang där det pågår meditationer, utveckling, tillfrisknande.

Det finns andra ställen jag kan vända mig till, men HumaNova har varit speciellt. De mina vänner därifrån är speciella och jag längtar till den stund när vi får kramas igen.

Jag träffade en av dem i vecka och vi hade en underbar middag på Silvis restaurang. Hon var en som jag velat sitta ner och prata mer med sedan lång tid tillbaka, och nu fick vi chansen! Jag gör detta gärna igen.

Men det som väntar nu är Världskonferensen i Rom. Och jag är påväg, snart är jag där.

Jag tänker ta till mig allt jag bara kan, och känna hur underbart det kommer att vara att vara i Psykosyntesen igen. Mums!

Så ses där! Jag rapporterar hur det går!

/Angel

Angel Lattjolajban

En ny syntes uppstod!

Det är en häftig känsla när det händer, och jag var inte medveten om att det hade hänt, men min terapeut, Helene Wennerlund,  http://www.letstalkterapi.se påminde mig och uppmärksammade henne direkt.

Hon har nog legat på växning ett tag, och jag har känt av hennes närvaro, men det är nog i helgen som hon befästes. Först trodde jag att hon hette Pondus, men det visade sig att hon låg närmare mig än så. Hon heter Angel Lattjolajban, och hon är en apa.

Hon är en syntes mellan Harmoni/Närvaro, Hjälparen (Lejon) och Domderaren och god vad jag tycker om henne.
Hon har många goda egenskaper och tjänar mig mycket.

Låt mig presentera Angel Lattjolajban och hennes egenskapsord:

•  Ansvar
• Integritet
•  Eftertanke
• Eftertryck
• Skratt & Glädje
• Lek
• Nyfiken
• Tydlig
• PONDUS
• Centrerad
• Närvarande
• Kärleksfull "MOI"

När Angel Lattjolajban är den som håller i trådarna är själen med, för annars tappar hon fotfästet bland trädgrenarna. Hon tar den plats hon behöver och gör det som är bäst för henne, utan att för den skull trampa på någon annan. Men fokus ligger i att vara kärleksfull mot mig, MOI, istället för att lägga fokus utanför mig, på TOI, som Hjälparen, Harmoni/Närvaro och Domderaren gör.

När jag låter henne hålla trådarna trivs jag och för vara nära mitt personliga själv, men med en enorm integritet och pondus som Harmoni/Närvaro inte har. Hon är glad och sprallig och hoppig och stutsig men aldrig utan att låta själen vara med. Hon tar den tid hon behöver och stannar uppe sent på kvällen med sina vänner och tittar på Eddie Izzard och skrattar till tårarna rinner bara för att det är så kul.

Hon har ett djup och en integritet som gör att hon inte har någon lust som helst att vara medberoende med sin omgivning utan tänker efter hur hon vill ha det och om det är så att Medberoende försöker ta över, puttar hon lätt bort henne och gör det som är bäst för henne.

Men Angel Lattjolajban kommer det vara lätt att hitta och göra sig redo för den Kärlek som ska komma in i mitt liv. Att våga möta rädslan av att i kärlek, med kärlek, ta emot kärlek ... och stammande stanna kvar.

I dag börjar sommarlovet för mig och alla mina delar. Om jag fortsätter på den väg jag valt kommer allt bli bra!